rubrik?

tänk att förlora sin bästa vän, eller en familjemedlem.
hur skulle man kunna leva vidare?
man blir tvungen. fyfan va hemskt.

jag har aldrig förlorat ngn nära. inte någon i släkten, allla lever. men inte länge till, farfar börjar bli svag. fått fem blodproppar, men överlevt alla. men nu kommer han inte orka längre. snart tar det slut. jag börjar gråta av den tanken. den ända jag har förlorat är en vän i tsunamin, vi var inte nära alls men det kändes. kändes riktigt hårt. kunde inte sluta att gråta på hennes begravning. varje gång jag hör en låt som var me där så kommer tårarna. kommer aldrig glömma den känslan när jag fick veta.

jag ska åka till hennes gravsten någon dag. det har snart gått 2 år, och jag har inte varit där än. jag har inte varit stark nog.

När vi var i thailand förra året så var vi där den 26 december. den dagen.
dom skickade upp rislampor på kvällen. hela himlen var full av små ljus. plötsligt försvann dom.
hela min familj stod och grät på stranden. plötsligt kände man sig helt svag. alla känslor bara försvann. man kände ingenting. bara stod där och tittade.

jag kommer aldrig glömma den dagen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0